Waiting...
Finns det något värre än väntan? Jag har inget tålamod och jag skäms ibland för det. Hela mitt humör kan bli förstört på grund av den förbannade väntan. Man sitter liksom bara där, och väntar. Till vilken nytta egentligen? Varför måste vi vänta, hela livet är ju egentligen, ändå, en enda "evig" väntan på vårt slutgiltiga mål, i detta livet. Finns det något slut på själva väntan? Kanske är det helt upp till oss själva. Jag kanske borde bestämma mig för att: - Nej, nu orkar jag inte vänta mer, nu skiter jag i det här och går min egen väg.
Kan det fungera? Nej, tänkte väl det!!! Måste acceptera väntan, lära mig uppskatta den och inse att den har en mening som allt annat här i livet. Ja, jag har väl inget val än att omdefiniera den och vara tacksam över att den finns så att jag nu har något att skriva om medans jag väntar..........
