felize

 

Jag blir så glad när människor runt omkring en ägnar sin tid åt meningsfulla saker såsom att t.ex skriva böcker vilket inspirerar andra till att göra det samma! Redaktören på www.1000glada.se har nu skrivit en bok om depression och panikångest. Boken släpps först våren 2014 men han har en blogg - www.vadardeppression.se där han skriver och besvarar alla möjliga frågor både om boken i sig, och om depression och panikångest. Jag läste inledningen av boken och kan inte vänta tills jag får möjligheten att läsa hela! Då jag själv gått igenom en jobbig depression och skrivit krönikor på 1000glada vet jag hur svårt det är och vad mycket skam som ligger bakom trots vårt upplysta samhälle. För att återkomma till boken - som handlar om depression och panikångest i allmänhet dock skrivet utifrån ett självupplevt perspektiv - kan jag inget annat än känna tacksamhet över människor som skriver om ämnet och som vill dela med sig i hopp om att kunna beröra någon. Vidare även kunna vara en ring på vattnet som bidrar till att någon/några kan komma att återfinna ett ljus i det mörka. Om ni är intresserade av ämnet eller om ni själva upplevt/upplever någon form av depression eller ångest - klicka in er på sidorna - ni kommer att bli förvånade över hur vanligt det är och att depression och ångest har inga kategorier, alltså det finns ingen typ som ligger mera i riskzonen än någon annan, ingen speciell klasstillhörighet, eller annan tillhörighet som skulle kunna vara avgörande när det handlar om vem som råkar ut för en depression. Enligt mig - det handlar om att vara människa helt enkelt i en värld som är allt annat än okomplex...

 

Ibland känns det som om livet är en enda lång väntan på jag vet inte vad, detta är stunder då det bara känns som om man existerar och inte riktigt lever. Antagligen är det en del av livet och anledningen till att sådana stunder existerar är väl för att man sedan - skall känna att man lever -. Dock är jag otålig och tycker inte om dagar av bara existens. Jag vill känna livet mera levande, NU, nu, nu....

 

Ibland hamnar man i situationer som bekräftar för en att man inte är ensam, att någon arbetar för ens fördel och när man stöter på motgångar är det egentligen något/någon som vill säga en något, någon som vill lära en något som man behöver lära sig. Man måste ha motgångar för att växa, man måste ha motgångar för att finna sin rätta väg för i den här världen kan det vara lätt att gå vilse och utan motgångar kan det vara ännu svårare att hitta ut! Idag är en bra dag känns det som då jag vaknade med känslan att något roligt skulle hända och det gjorde det!! Det komiska i det hela var att jag faktiskt tänkte på det igår kväll men visste inte riktigt om jag skulle våga fråga. Frågan kom från det andra hållet som ett erbjudande och jag blev så glad ♥ Det handlar inte om något stort egentligen, utan något bagatellartat egentligen men jag blir ändå glad....

 

Jag är en av dom som behöver vara ensam för ladda om, för att tänka om, för att hitta mig själv när det känns som om jag ibland tappar mig själv någonstans. Jag kan inte förstå hur en del människor orkar vara sociala i stort sett hela tiden - det är inte för mig! Kalla mig ensamvarg, enstöring vad som helst men jag älskar ibland att bara få vara med mig själv. Ibland saknar jag mig själv i mig själv och då är det dags för en romantisk weekend bara jag och jag ♥