Vet du inte?

Du tycks inte förstå att du gjort mig illa, att du gjort andra jag bryr mig om, illa. Dina lögner får mig att må illa. Ditt storhetsvansinne får mig att vilja säga dig; vem du egentligen är. Du tittar dig i spegeln och tror att du vet vem du ser, men mer fel kan du inte ha. Jag känner inte dig och jag vill inte det heller, men jag vet vad du gjort och vad du kan göra. Du tror att du är bättre än andra och du gömmer dig bakom fina ord. Din skepnad är the "devil in disguise". Jag vill bara säga dig; du kommer att få ditt straff om du inte redan är mitt uppe i det, varje dag som du mår dåligt. För själen kommer alltid ikapp en, den låter en aldrig att vila. Dum som du verkar vara, kan du nog inte se signalerna; ditt missnöje över livet beror på den du är och försöker vara. Du skyller på andra för ditt missnöje och din inkapacitet till att ge. Din oförmåga att veta konsekvenserna av dina handlingar. Jag vill dig inget illa, men jag ber dig att sluta. Du förstör för andra och du förstör dig själv. Du trodde att du kunde komma undan med dina lögner och du trodde du kunde få det som jag hade, men lilla du, det kan du aldrig. Om du bara för en sekund trott att du var bättre än mig, så tänk igen, du kommer aldrig i närheten av den jag är. Du kan aldrig, aldrig, mäta dig med mig. Du kan aldrig mäta dig med någon och om du försöker vinna det någon annan har, blir slutresultatet ändå alltid; Du förlorar......................................................